Trash eller helt perfekt?
Jag tror att jag lyssnar alldeles förmycket på vad folk tycker och tänker. Jag tar åt mig all kritik, negativt. Hittar jag en kille som jag tycker är super söt och som jag kan tänka mig inleda någonting med, och en av mina vänner säger att han är oattraktiv och inte charmig över huvudtaget, så vågar jag inte inleda någonting. Jag siktar alltså mot perfektion.
Jag vet med mig att jag tar illa upp när någon säger någonting annat än positiva saker till mig. Sen kommer ångesten. Patetiskt, visst.. jag vet. Men vad kan jag göra åt detta? Eller rättare sagt, finns det någonting att göra år de?
Jag är faktiskt lite intresserad av en kille, det är jag. Men mina vänner kallar honom trash. Långt hår, hårdrockare och.. helt underbar! Vad händer om jag låter mig själv falla för honom? Vad händer då med mina vänner? Skulle de se ner på mig för att jag väljer den typen av kille? Det finns så många frågor, men inga svar.
Är det så för er också? Att ni tar försöker eftersträva det omöjliga?
Jag vet med mig att jag tar illa upp när någon säger någonting annat än positiva saker till mig. Sen kommer ångesten. Patetiskt, visst.. jag vet. Men vad kan jag göra åt detta? Eller rättare sagt, finns det någonting att göra år de?
Jag är faktiskt lite intresserad av en kille, det är jag. Men mina vänner kallar honom trash. Långt hår, hårdrockare och.. helt underbar! Vad händer om jag låter mig själv falla för honom? Vad händer då med mina vänner? Skulle de se ner på mig för att jag väljer den typen av kille? Det finns så många frågor, men inga svar.
Har någon där ute någonting på hjärtat, så säg det. Välkomnar all hjälp med öppna armar.
Uttryck din åsikt!
Trackback
