Har en jäkla klump i magen från igår som jag döpt till Sten. Tyckte det var passande. Jag kan inte i min vildaste fantasi förstå varför allt blev så. Jag är ju så jävla snäll, för snäll, och får bara skit. Med alkohol i kroppen blir saker och ting inte direkt bättre. Jag blir som en ångvält som är överallt och högljudd som bara den. Nästan tvärt om mot vad mitt nyktra jag är. Gjorde en dum grej igår som jag vet att jag kommer få betala för. Igentligen har inte jag gjort någonting fel utan jag blir bara så trött på att det ska ligga saker under ytan så jag la korten på bordet istället. Istället för att ta och må skit själv och vara arg och ledsen vill vissa personer istället trycka ner andra och sånt klarar jag inte av. Är du så jäkla galen och dum så får du vara det men blanda inte in mig i det hela.

Såhär kan det ju inte fortsätta. Inte på detta sättet. Det funkar inte. Man kan inte gå runt och må psykiskt dåligt på grund av att andra har fel i huvudet. Man kan inte trycka ner sig själv bara för att man ska hitta fel på sig själv pga vad något rötägg säger. Man mår bara sämre själv.
Jag ska börja göra hela den här "se sig själv i spegeln"- grejen och säga posiviva saker om mig själv. Tror det skulle kunna funka. Eller, jag hoppas på det iallafall. Let's give it a shot!

Är det någon som vet hur man tar bort två stora tunga stenar som etsat sig fast i hals och mage.. hojta!

Nu känns det lite bättre. Har försökt att ta rådet och att skita i det hela men det är ändå någonting som går som en elvisp i huvudet på mig. Det cirkulerar och låter mig inte skita i det alls. Jag vill inte bry mig. Jag vill inte ha ångest för någonting jag inte gjort. Jag vill vara stark. Jag vill kunna rycka på axlarna och gå vidare. Tyvärr är det inte så lätt. Även om jag vill vara stark och rycka på axlarna så är jag väldigt svag. Jag tar på mig allt precis som om det skulle vara mitt fel. Av vilken anledning? Har man inte gjort någonting ska man heller inte behöva må som jag gör. Känns hemskt. Kan tillägga att personen som gjort detta är samma person som hotade mig förut..
Alltså ingen bra människa. Har aldrig mött en människa som är så fruktansvärt elak och som fullkomligt njuter av att se andra lida. Det är en människa som kan stå med ett leende på läpparna om någon blir överkörd. Utan att överdriva.

Att jag alltid ska träffa på rövhål. Vad är det för fel på denna värld? Trodde det var över nu men självklart ska allt bli som det var förr. En falsk fitta och ett stort rövhål som kommer med anklagelser. Båda låtsas vara min vän och jag ställer upp som jag alltid gör. Vad får man tillbaka? Massa skit som inte finns på kartan. Massa skit som bara är rent påhitt.

Det här är inte okej. Det är inte okej att trycka ner människor på detta sättet. Antagligen är det väl så att de mår så dåligt själva att de måste ha en hackkyckling att lägga allt på. Självklart ska jag vara hackkycklingen. Helvete säger jag bara.

Varför ska jag vara så blåögd?! Varför ska jag alltid tro gott om alla och att alla bara vill mig väl? Även om man får varningar från vänner så skiter jag i det och släpper in skitstövlar i mitt liv och tror att bara dom vill väl och att dom är goda människor. Till vilken nytta?! Mår ju bara piss själv. Får alltid allt slängt i ansiktet och det är jag jävligt trött på! Känner mig nästan redo att gå till en teraput bara för att få klarhet i det hela. Behöver någon som förstår mig och som kan hjälpa mig ur dethär. Någon som man kan lita på och som finns vid min sida.

Har haft en vän här som jag berättat allt för. Där har vi en klippa om något. Kommer hit fast hon har varit uppe sedan mitt i natten, bara för att jag bad henne om det. Fint att få ventilera lite och känna sig lite bättre trotts allt svårt som cirkulerar. Är så trött på det att det inte finns ord att beskriva det.

Hjälp mig.